Isac ♥

Nu var det ett tag sen jag skrev igen. Det händer saker hela tiden.
Förra söndagen var jag, Elias, Isac och Wilmer till mamma och grillade. Där var även min bror med familj, mormor, Hasse och Conny.
Allt gick bra tills jag skulle fota barnen. Isac ville gärna vara med på bild med kusinerna och kommer springande och snubblar på en kant och faller illa rakt på trappan med sidan. Han tappar andan och jag var ganska säker på att ett revben gått av eller fått sig en spricka. Men han piggar på sig och vi åker hemåt. På måndagen är han ute och spelar fotboll och bandy.
När han ska upp till skolan på tisdagen så kommer han dubbelvikt in i vårat sovrum och gråter. Han har så ont i magen. Jag ringer vårdguiden och de tycker att vi ska åka in till Astrid Lindgren. Så det gör jag. Stressad och med en kille i baksätet som gråter och kräks så hamnar jag vid Danderyds sjukhus. Men hamnade snabbt på Astrid Lindgren.
Framme vid receptionen fick han alvedon som han kräktes upp direkt.
Vi fick kommain i ett rum ganska fort.
Han är helt utslagen ♥
 
De tar lite prover och han får ett klyx. Blir inte bättre av det. Läkarna tyckte vi skulle gå till cafeteria och fika och se om det blev bättre av det. Innan vi gick fick han alvedon igen som han kräktes upp. Väl framme vid cafeterian kunde han inte stå. En läkare kom efter oss och han bar tillbaka Isac till sängen. Efter 3-4 timmar så fick han göra ett ultraljud för att se att det inte blöder i magen. Jag kan tycka att det borde de ha gjort först och inte efter flera timmar. Det visade iaf att blindtarmen och levern såg fina ut. Det som framkom var att det fanns körtlar i magen. Så läkaren gick på det och vi fick åka hem. Jag trodde inte alls på att det var körtlarna som var felet. Jag var fortfarande inne på att något hände när han ramlade.
 
På väg till ultraljud ♥
 
I vänta på ultraljudet
 
Väl hemma så fortsatte han att kräkas och han bara låg i soffan helt blek. Han varken åt eller drack. Senare på kvällen så kände han sig lite bättre. Jag åkte iväg en stund och då ringde Elias och sa att han hade svårt att andas så jag ringde till Marika och hon sprang över och tittade till honom.
Så jag valde att åka in med honom igen. Marika var kvar hos oss och passade de andra killarna och min fina vän Anneli körde in oss till sjukhuset och stannade kvar och höll oss sällskap.
Sköterskan som satt i receptionen tyckte att vi skulle åka hem eftersom hon trodde att det var körtlarna. Men jag sa att vi ville vänta. Så hon satte oss säkerligen längst ner på prioriteringslistan. Hon gav Isac alvedon som han såklart kräktes upp. Så denna gång fick han supp. Vi satt och väntade till 12 då Isac själv ville åka hem och sova. Så vi åkte.
När vi lagt oss så kräktes han ner sängen. När Dan kom hem på onsdagen så åkte vi in igen då Isac fått lite temp.
Samuel och Elias väntade hemma medan vi lämnade av Wilmer hos Dans mamma och pappa. Han fick sova kvar där.
När vi kom in träffade vi en bra sköterska och hon sa själv att han borde göra en ct och jag blev glad då det var det jag ville att de skulle göra innan men fick nej.
Läkaren var också väldigt bra och vi fick komma upp på röntgen och där visade det sig att blindtarmen flyttats upp, antagligen av fallet och att den var inflammerad. Så vid två på natten fick vi komma upp på avdelningen. Där fick Isac duscha så det var klart till torsdagen då han skulle opereras.
Isac sov resten av natten på avd.
 
Själv var jag så stressad och orolig inför narkosen så jag låg vaken hela natten.
9.30 på torsdagen åkte vi ner till operation och jag var med när han sövdes. Det vill jag inte vara med om igen. Operationen skulle ta 30-45 minuter och tiden gick och det tog längre tid. Då blev jag såklart ännu mer stressad och orolig. Vi har en granne här som jobbar på en annan avdelning på Astrid Lindgren och hon kom ner med en patient och när hon skulle tillbaka så stannade hon och pratade en stund och det var väldigt skönt.
När operationen var klar så fick jag veta att blindtarmen var längre än den brukar därför tog det längre tid.
Väl på uppvaket så blev jag ännu mer stressad då ha aldrig vaknade och hans puls var så låg. Den låg mellan 54-64. Maskinen pep hela tiden då pulsen gick ner. Tillslut så tittade han upp lite för att snabbt somna igen. Ha vaknade inte helt förrän runt halv 5-5.
Isac på uppvaket ♥
 
Senare på kvällen fick han i sig lite saft och en isglass och även lite yoghurt. Så skönt att se honom lite piggare igen med färg i ansiktet.
Tre små titthål gjorde de och de ser så fint ut!
Piggare efter operationen
 
I fredags innan vi fick åka hem så var vi nere på lekterapin och spelade biljard och satt ute i solen. Fick veta att jag var helt värdelös på biljard. Vann en gång och då bara för att Isac råkade skjuta ner åttan.
 
 
När vi kom hem i fredags så kom Isacs klasskamrat Tim över med ett kuvert. Alla i klassen och läraren hade ritat och skrivit så fint. Såklart fick denna mamma en tår i ögat.
 
Så nu hoppas jag att våra killar får vara friska och jag vill inte uppleva en till narkos.
Ta hand om er vänner ♥
 
 
 
 
 
 
AstridLindgrensBarnsjukhus - Isac - Operation